|
|
 |
Nordbor har genetiskt skydd mot kyla

Upptäckter inom genforskningen visar att nordliga folk har anpassat sig till det kalla klimatet i vår världsdel. I och med att folken spred sig längre och längre norrut utsattes de för helt nya klimatförutsättningar med stark kyla, snö och mörker. Resultatet blev en genetisk anpassning som gör de nordliga folken bättre på att generera kroppsvärme än exempelvis afrikaner.

Upptäckten har gjorts av amerikanska forskare med molekylärbiologen Douglas Wallace vid University of California i spetsen. Resultatet publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science den 9 januari i år. Studien som gjorts på mitokondriellt DNA från drygt 1000 personer från hela världen visar att den grundläggande metabolismen, vår ämnesomsättning, skiljer sig åt beroende på vårt ursprung.
I Mitokondrierna, cellens kraftkälla, omvandlas glukos till kemisk energi som driver våra muskler. I processen genereras också värme. Upptäckten visar att de nordliga folkens förmåga att skapa kemisk energi fått stå tillbaka något till förmån för mitokondriens förmåga att generera värme.
Ju fler av vissa mutationer en människa har, desto tåligare blir han eller hon mot kyla. Forskarna fann att ju nordligare ett folks ursprung är desto mer ökar dessa mutationer i frekvens. Hos de arktiska folken bär 75 procent av befolkningen på generna och andelen minskar successivt ju längre söderut man kommer. Hos personer med afrikanskt ursprung saknas den helt.
Tidigare har man trott att människans medfödda anpassning till olika klimat endast visat sig i mörka hudfärger vid ekvatorn och ljus hudfärg hos nordligare folk. Men detta stämmer alltså inte, olikheterna är större än så.
Den i dessa sammanhang korta tiden 50 000 år är också något som forskarna finner anmärkningsvärt. Det var vid den tidpunkten som arten Homo Sapiens började sprida sig över jordklotet anser vetenskapen. Sannolikt hade de individer med stor motståndskraft mot kylan större chanser att överleva och fortplanta sig. De mutationer som gav dessa fördelar blev snart dominerande hos de nordliga folken.
Studien visar att människan i betydligt högre grad än vad vi tidigare trott är anpassad för vissa klimat. Enligt Douglas Wallace och hans kollegor kan det innebära problem för hälsan att flytta mellan olika klimatzoner. Det kan bl.a. visa sig genom hudcancer hos nordeuropéer som flyttar till tropiska områden.
Man har också funnit att människor med europeiskt ursprung tack vare sin köldanpassning, har lättare än den stora gruppen afroamerikaner i USA att förbränna fett. De senare löper i och med detta en större risk att drabbas av fetma, vilket också ökar risken för följdsjukdomar som diabetes.
Här råder dock delade meningar, eftersom de nordamerikanska indianerna som också bär på de mutationer som skyddar mot kyla har stora problem med övervikt som grupp när de går över till en kaloririk diet. Forskarna tror att ytterligare okända genetiska anpassningar spelar en större roll för deras del i det fallet. Uppenbart är att människans historia och folkens geografiska spridning kan ha betydelse för vår hälsa och att egenskaper hos vårt genetiska arv kan ge oss både för- och nackdelar när omständigheterna förändras.
Thomas Nyman
|
 |




 |